Marviksdrömmen

Marviksdrömmen är kanske en dröm för många, en avlägsen och mytomspunnen skröna som berättar om några druider som formade stigar i Marvikarnas dunkla dalgångar och offrade på höjderna. Många drömmar är skapade för att upplevas. Att förverkligas. Så även Marviksdrömmen. Dagdröm eller mardröm, du väljer själv, eller åtminstone tror du det. Mycket har skrivits om Marviksdrömmen. Ökänt brutal och samtidigt magiskt vacker. En paradox på den svenska trailscenen. Drömmen finslipades under två år med ett fat-ass-event vardera 2019 och 2020 fram till den avslutande upplagan i september 2021, Marviksdrömmen Grande Finale, med distanserna 100, 50 och 30 miles. Ett minne för alla de som deltog, oavsett man inte fullföljde eller bet ihop och genomförde sin distans. I framtiden säkerligen ett event med kultstatus: ”Jag var där!” Lite som Springsteens mytologiserade gig på Konserthuset 1975, där 2 000 personer gick in, och 20 000 personer kom ut. Och undertecknad var faktiskt på den konserten, även om det var mycket mer spännande att köa i sovsäck längs Konserthusets fasad för att få köpa en plåt på Svala & Söderlund. Allt har ett slut, allt har en början. Marviksdrömmen ligger där, som en solig erotisk våt dröm för den beroende stiglöparentusiasten eller som en mardröm för den som inte ser stigen för alla rötter och klättringar. Vem vet, kanske uppstår Marviksdrömmen som arrangerat event någon gång i framtiden, när korparna kallar den kallade. Tills dess upplevs drömmen bäst i goda vänners lag eller i solitär tystnad, oavsett årstid eller väder.